Jag pallar fan inte med o ha släkt eller så.
Var man uppe o hälsade på Mormor o morfar.

vad får man höra.  Morfar frågar mamma hur jag mår psykiskt, O säger, ja hon är ju nitton år, men kanske bara är 14-15 i sinnet. Jaha? vad grunnar han det på? att jag bor hemma o inte har hittat ett "riktigt" jobb? att jag inte har hittat "den stora kärleken" Men hur ska jag kunna hitta den stora "kärleken" när mormor sitter o vräker ur sig att jag blivit så himla fet o hon kan inte förstår att jag inte VILL gå ner i vikt. VADDÅ INTE VILL?  Hon har ingen aning om vad jag har gått igenon det senaste året, inte någon av dem, Och allt skulle ju lösa sig om jaghittade den stora kärleken.

Aaaja men eller hur. ? Så bara så att ni vet, om ni bor hemma, inte har ett jobb eller körkort eller inte är på väg o gifta er o skaffa barn så måste man ju vara efterbliven.

Jag blir sjukt trött på gammla människor och släkt som ska finnas där för en o älska en hur man en ser ut eller hur långt man än kommit i livet.

Vadfan liksom.

Men i övrigt har jag haft en bra helg, Mulle o jag har bara umgåtts o åkt bil, sjukt nice. O så glömde jag givetvis att ringa tezza om byxor o solglasögon. Well well. Ill be back ;)

Sen så körde jag Mulle micra. Det va roligt =)


Men ärligt talat nu funderar jag starkt på att säga upp kontakten med oxelösund. Punkt.

Dra åt helvete med er.