Ack så man kan bedra sig. Känslan av att aldrig lyckas börjar bli jävligt tjatig ska ni veta.
Det känns som man alltid står i en pöl med kvicksand och trampar, ju mer man trampar för att komma där ifrån, jo fortare sjunker man.

Äh. Egentligen har jag inga ord att sätta på det jag känner idag. Ibland kan allt bara kännas väldigt upp och ner.














Jag är sjuk.